Hur mycket behöver du för att gå i pension? 4-procentregeln förklarad

Multiplicera de årliga utgifter du räknar med i pensionen med 25. Det är 4-procentregeln: målet är årliga utgifter delat med 4 %, vilket är samma sak som att multiplicera med 25. Om du räknar med att spendera 40 000 dollar om året pekar regeln på 1 000 000 dollar. Regeln bygger på historiska marknadsdata från USA och är en utgångspunkt för planeringen, inte ett löfte.

PensionskalkylatorHur mycket behöver jag för pension?Gör det gratis

Räkneexemplet

Mål = årliga utgifter ÷ uttagsränta. Vid en uttagsränta på 4 % är division med 0,04 samma sak som multiplikation med 25. Alltså:

• 30 000 dollar om året kräver 750 000 dollar.
• 40 000 dollar om året kräver 1 000 000 dollar.
• 60 000 dollar om året kräver 1 500 000 dollar.

En lägre uttagsränta kräver mer sparande. Vid 3,5 % kräver 40 000 dollar om året 40 000 ÷ 0,035 = 1 142 857 dollar. Därför är valet av uttagsränta lika viktigt som utgifterna i sig.

Varifrån kommer de 4 %?

1994 publicerade William Bengen artikeln "Determining Withdrawal Rates Using Historical Data" i Journal of Financial Planning. Han testade en portfölj med amerikanska aktier och obligationer mot den faktiska avkastningshistoriken, med start i olika år. Han frågade hur mycket en pensionär kunde ta ut första året och sedan höja varje år med inflationen utan att pengarna tog slut på 30 år. För den svåraste perioden i historiken var svaret ungefär 4 %.

1998 publicerade Cooley, Hubbard och Walz en studie, ofta kallad Trinity-studien, där de testade ett antal uttagsräntor mot historiska amerikanska data och räknade hur ofta varje nivå höll. För portföljer med minst hälften i aktier höll det att ta ut 4 % av startkapitalet första året och höja beloppet med inflationen i nästan alla perioder de studerade, men inte i alla.

Vad regeln säger och inte säger

Regeln sammanfattar ett lands historia. Den är inte en marknadslag. Tänk på följande begränsningar:

• Tid. Studierna tittade på ungefär 30 år. Om du behöver 40 eller 50 års pension är en lägre ränta det försiktigare valet.
• Marknader. Studierna använde historisk avkastning i USA för en blandning av aktier och obligationer. Andra länder och andra blandningar har haft andra historiker, och framtida avkastning är okänd.
• Före skatt och avgifter. Skatt på uttag och avgifter för placeringar minskar det du behåller. Siffrorna tar inte med dem.
• Utgifter. Regeln förutsätter att uttagen höjs med inflationen varje år. Vissa spenderar mer tidigt och mindre senare, och det ändrar svaret.
• Annan inkomst. En tjänstepension eller ett statligt bidrag täcker en del av dina utgifter. Dra av den garanterade inkomsten först och använd sedan regeln med 25 gånger på det som återstår.

Det här är utbildning, inte finansiell rådgivning. En planerare som känner till hela din situation kan ge ett bättre svar än en tumregel.

Tänk i dagens pengar

Pengar i framtiden köper mindre eftersom priserna stiger. För att jämföra rättvist tar du bort inflationen från avkastningen. Realavkastningen är:

realavkastning = (1 + avkastning) ÷ (1 + inflation) − 1

Med 5 % avkastning och 2 % inflation blir realavkastningen 1,05 ÷ 1,02 − 1 = 0,0294, eller cirka 2,94 %. Att bara subtrahera (5 − 2 = 3 %) ger ungefär samma resultat men är lite för högt, och skillnaden växer när siffrorna blir större.

Om du räknar i dagens pengar håller målet och tillväxten samma enhet. Om du låter sparandet växa med realavkastningen och jämför resultatet med ett mål i dagens priser stämmer båda. Om du låter sparandet växa med nominell avkastning och jämför med dagens priser ser svaret bättre ut än det är.

Ett exempel

Börja med 100 000 dollar i sparande och lägg till 1 000 dollar i månaden. Anta 5 % avkastning och 2 % inflation, vilket ger en realavkastning på 2,94 % per år. Målet är 1 000 000 dollar, vilket täcker 40 000 dollar om året vid 4 %.

Varje månad växer saldot med månadsmotsvarigheten till realavkastningen, cirka 0,24 %, och sedan läggs 1 000 dollar till. Räknat månad för månad når saldot 1 000 000 dollar efter 420 månader, alltså 35 år.

Ändra en sak i taget:

• Lägg till 500 dollar extra i månaden, till 1 500. Målet nås på 28 år.
• Planera med 30 000 dollar om året i stället för 40 000. Målet sjunker till 750 000 dollar, vilket samma 1 000 dollar i månaden når på cirka 28 år.

Vad som påverkar svaret mest

1. Utgifter. Målet är 25 gånger årliga utgifter, så varje 1 000 dollar mindre per år minskar målet med 25 000 dollar. Det här är den största hävstången och den du styr mest direkt.
2. Månatligt sparande. Pengar som sparas tidigt har flest år på sig att växa, så ett högre månadsbelopp förkortar tiden kraftigt.
3. Avkastning och inflation. De avgör realavkastningen, och små skillnader växer över decennier.

Budgetkalkylatorn hjälper dig att uppskatta årliga utgifter. Räknaren för ränta-på-ränta visar hur tillväxten fungerar före inflationen, vilket är användbart när du vill jämföra med den verkliga siffran.

Steg

1. Uppskatta årliga utgifter i dagens pengar med Budgetkalkylatorn.
2. Dra av garanterad inkomst du räknar med, till exempel en pension.
3. Multiplicera resten med 25. Det är målet.
4. Räkna fram ditt sparande med Pensionskalkylatorn, som arbetar i dagens pengar och visar vid vilken ålder målet nås samt en diagram över saldot.
5. Testa en lägre ränta, en längre pension och en lägre utgiftsnivå, och se hur mycket varje ändring flyttar datumet.